Om Karins situation.
Berättad genom en vän dit Karin sökte sig.
Karin (vi kanske kan kalla henne det) är en vanlig ung tjej, lugn, sansad och skötsam. Men hon har inte en glad ung kvinnas blick... Ögonen visar en trött och ledsen, uppgiven människa!
Hon ingick ett äktenskap med NN 1995, under deras förlovningstid var NN mycket rar och omtänksam mot henne, de köpte ett hus och fick 1997 en son, inför detta barn visade sig NN intresserad under de första månaderna, men sedan kom det smygande en radikal förändring, hans tålamod med barnet var väldigt liten, Karin upptäckte att NN hade två sidor, ena sidan var enormt bra, han var helt enkelt en svärmorsdröm, den andra sidan var fruktansvärd, han kunde "tända till" för ingenting.
Hans sexbegär var (i Karins ögon) onormalt, han ville i stort sätt ha sex upp till en 7-8 gånger/om dagen, gick omkring med bart underliv i hemmet, han krävde att hon när som helst skulle som han sa "slänga barnen i säng" för att ställa upp på sex med honom.
Men Karin märkte inte under tiden de levde tillsammans att han begick övergrepp på barnen.
När Karin var gravid med flickan, så ville han att hon skulle göra abort..han ville inte ha ett barn till...när hon var i sjunde månaden..slog han henne hårt i magen..så barnet inte rörde sig på flera dagar.
Han var hård mot barnen och drog sig inte för att "ta i med hårdhandskarna" med de små.
NN hotade också Karin att om hon gick ifrån honom och begärde vårdnaden om barnen, så skulle han döda dem...dessa ord tilldelade han Karin då hon sa att hon tänkte gå ifrån honom och han tog aldrig tillbaka dessa ord.
Han misshandlade Karin psykist under flera år, tryckte ner henne... kontrollerade allt hon gjorde...var sjukligt svartsjuk...slog omkull henne flera gånger, hytte med näven ett otal månger
Han kunde t ex när de åkte bil vara som en djävul i bilen mot henne och barnen för att vända humör helt och bli "älsklig" när de kommit fram dit de nu åkte till för tillfället....
INGEN trodde Karin då hon talade om hur han var...de kunde säga..inte NN heller..han som är så rar och tystlåten!
Då han en dag stod lutat över pojken med knytnäven... fick Karin nog....
Hon skaffade sig en annan bostad och flyttade med barnen, de hade/har delad vårdnad om barnen, de första två månaderna efter skilsmässan (eller efter då hon flyttat med barnen) träffade NN inte barnen... Inte för han inte fick... utan för att han inte frågade efter det.
Men sedan så skulle han då ha dem varannan helg, och det var inga problem, som Karin såg det då, men senare efter några tillfällen då han NN haft barnen, började de uppträda konstigt...
En gång när de kom hem från pappan var de icke kontaktbara... sedan började pojken komma med berättelser... litet då o då..."Att pappa är dum... han slår oss (mig och lillasyster) han kissar på oss... han släppte ner lillasyster under vattnet i badkaret så hon blev ledsen och då skrattade bara pappa....han säger att jag skall "ta på hans snopp"... han "tempar oss hårt... han vill leka tåg med oss..det gör ont...jag måste hålla pappas snopp...farfar har en kamera när pappa "tempar oss"... skriker lillasyster, så slår pappa henne i huvudet!"
Pojken visade sin mamma hur pappan gjorde.
Karin har anmält sin f.d man flera gånger, men undersökningarna har lagts ner i brist på bevis...En polisman som tog emot anmälan, rekommenderade Karin att fly... NN duperade socialnämnd och sjukkassa... Karin sökte advokathjälp... som slarvade bort papper... en socialtjänsteman höll inte sin tystnadsplikt... det finns märkliga domslut om vårdnad etc.. etcVad krävs för att Karin skall få lugn och ro för sig och sina barn?
Man tycks inte någonstans tro på allvaret av Karins anmälningar, olika kontakter med sociala myndigheter och kvinnojourer...
Nu vet vi med fakta att ca 90 % av alla anmälningar gällande övergrepp på minderåriga barn läggs ner i brist på bevis...!!! För de små kan ju inte tala om allt som händer dem... De är rättslösa i samhället...
- Om det nu är så att Karin ville "hämnas" på sitt X..varför gjorde hon inte det i samma veva som skilsmässan? Nej, hon gjorde det då hennes små barn kom med antydningar om vad som händer dem när de är hos sin far.
och hur lätt är det för små barn att komma med klara redogörelser?
Man måste helt enkelt vara lyhörd när det gäller barn.
Efter anmälningarna som inte bara gjorts av mamman (utan även av en förskollärare) kom det från NN att han ville ha barnen hos sig, alltså de skulle ha sin fasta adress hos honom..varför? Han ville ju inte ens ha dem från början?? Nej NN vet att han genom att begära barnen boende hos sig det är det enda sättet han har kvar på att kunna kontrollera Karin.
NN började smutskasta Karin... hon är ingen bra mamma etc... hon flyttar runt för mycket med barnen... Ordvalen var ofta mycket negativa. Han begär vårdnaden om barnen... och hur det blev med det domslutet resulterade att han FICK HAND OM HELA BARNBIDRAGET!
- Men varför flyttade Karin runt med barnen?? Jo, han NN ringer..hotar att döda henne och barnen etc...
Den sidan han visar mot Karin och barnen är det ingen som vet om... Utåt sett är han hur trevlig som helst... Att det finns sådana människor MÅSTE myndigheter vara medvetna om!
VARFÖR blundar de sociala instanserna... Varför har de så svårt att tro att en man, en pappa kan vara så otäck???
Jag - Karins vän - har själv sett med egna ögon hur orolig just pojken är... han är livrädd att pappan skall komma och ta honom och systern....
Det finns flera som upplevt barnen...varför blir inte de trodda? Hur kan de bara gå på pappans ord? HUR förstörda måste barnen bli INNAN samhället agerar och lyssnar till Karin?
Vart har den lagparagraf "tagit vägen" som skall skydda barn mot "elaka vuxna"??
Karin är en vanlig ung mamma som inget hellre önskar att få leva i lugn och ro med barnen....om ett normalt umgänge mellan pappa och barn hade fungerat, så hade det underlättat för henne också...
Karin har blivit mycket kuvad av sin f.d...så kuvad att hon inte trodde hon var värd något...
När det kom fram att socialen skulle göra hembesök, i en 50§- utredning, för att se vilket hem som var bäst för barnen....mammans eller pappans.....så sa NN till Karin att de kommer att gå mycket efter vilken av oss som har råd att ge dem prylar/ leksaker... och det har du inte råd med... du klarar inte det med din ekonomi...Eftersom Karin levt "genom" honom i så många år... trodde hon vad han sa ...så hur skulle hon göra??? Det var då hon begick ett fatalt misstag...
Karin arbetade då i en affär och under ett tillfälle förskansade hon sig över ett "tillgodokvitto" som hon igentligen skulle ha makulerat... men hon stal alltså denna summa på hela 2.900 för att kunna köpa grejor till barnen och visa att hon minsann var lika bra som pappan.
Det uppdagades och hon fick sitt straff...återbetalning av summan... och en villkorlig dom på 2 år. Detta är något hon bittert ångrar, men för denna olagliga handling är hon ingen olämplig mor.
Karin var också väldigt arg..bitter etc på NN för hans övergrepp på deras barn... Hon kände sig maktlös... hon kom att avsky honom.... Och vem skulle inte göra det????
Karin erkänner att hon sa till barnen att er pappa är en mycket elak människa... att han är inte klok...
Detta säger Karin idag... att det var fel av henne att säga så till barnen.
- Just nu orkar jag inte skriva mer om allt det Karin berättat... det finns så mycket av svåra känslor och jag har fått ta del av olika förhör på bl.a pojken själv, samt en hel del rapporter som strider mot både mänskliga rättigheter och Barnkonventionen.
Nu så gäller det att så snabbt som möjligt kunna slussa ut denna lilla familj till ett tryggt stället.Hur ska man få myndigheterna att fatta att MAMMAN och POJKEN INTE ljuger... ett litet barn hittar bara INTE på sådana saker....
Vän till Karin!
PS
Mer om Karin kommer att berättas... Men eftersom hon nu är på flykt med sina barn från samhället som tydliget visar att dom tar NN:s parti och nu jagar henne och barnen, vill vi inte framföra mer just nu. Det som Karin behöver nu ör en advokat som inte slarvar bort hennes utsagor och överklaga det som skett, som ännu inte kan redogöras för, samt behöver hon och barnen en skyddad tillvaro hos människor hon kan lita på!
Det är en morbid klappjakt på en rädd kvinna som vill skydda sina barn! Ingen gömmer sig om det inte gäller de svåraste saker... Hon vågar inte ens ta kontakt med vänner eller hämta något från sin lägenhet längre! Hon saknar pengar... och med det är hennes situation totalt hjälplös!Karin lever i en skräckslagen värld i Sverige år 2002!
Hon har inte ännu tillåtit sig sin förtvivlan... utan lever i ett trauma, med tankar som bara handlar om ATT BARNEN INTE FÅR HAMNA HOS HONOM...
Vi vet inte i dag hur detta skall sluta!DS. Detta skrivet av Gunilla