Epilepsi
Nelly kramper!
2 ggr under våren inom en vecka vet kvitto från den 18 maj… kunde vara epilepsi sa veterinären, men fler hundar på Öland har åkt in akut för liknande symptom… Vi skyller på en stor dyngstack som spillt dynga på vägen till åkern och som vi gått med hundarna lösa! Men den veterinären såg mer saken som riktiga epileptiska anfall och menade att tikar ofta fick dessa anfall vid löpning.15 september04
i natt klockan 6 morgon fick Nelly ännu en kramp och jag söker mig nog nu till Kalmar för att dels röntga och ta bort lite tandsten och fråga dom om kramperna! Eftersom jag nu vet att mamman tog kejsarsnitt då Nelly föddes kan det ligga mer bakom orsaken till krampanfallen!
Månd den 20 sept ska jag till Kalmar med henne för undersökning och leverprover + försök att göra säker diagnos!
Prover togs nu den 20 sept och Nelly visar sig fullt frisk så diagnosen Epileptiska kramper sporadiskt består och hon kommer att medicineras för detta, samt har den veterinären sagt mig mig att dessa förvärras vid löpning och rekommenderade att kastrera henne eftersom dräktighet och valpning blir mycket kritiska för Nelly! Ett beslut jag då fundera närmare på men kände mig sorgesam för hon är en så fin hund och det hade varit roligt med avkomma efter henne senare i hennes liv..Medicin fick jag men receptet tog nästan 2 veckor att få ut! Kaliumbromid att ta varje dag och vid anfall Stesolid genom ändtarmen! Kaliumbromid verkar inte färrän efter 8 veckor... alltså när hon började ta det skulle vi inte märka något!
Den 26/9 fick hon nytt anfall i vaket tillstånd på kvällen… det varade ca 4-5 minuter och det började med att jag trodde hon satt nåt i halsen…huvudet ryckte och hon tjippade… sen spred det sig över hela kroppen tills hon sprattlade hej villt igen…jag trodde i början hon satt något i halsen…
Jag är orolig för henne! Nu visste jag att jag måste göra allt i min makt för att få förbättring av hennes liv.... enär anfallen påverkar henne negativt psykiskt och hon blir så osäker och räddhågsen. Jag bokade tid på Kalmar djursjukhus för operation.Den 5 okt igen kramper sen kväll i vaket tillstånd lika som ovan... Tror hon kan löpa, för hanhundar visar sådant intresse men jag märker ingenting så de är då svaga löpningar! Jag bokade tid på Kalmar djursjukhus för operation.
Har just börjat med medisinen Kaliumbromid sen några dagar tillbaka!.Den 17 okt klockan halv 1 på natten fick hon igen en kramp, men denna gång avsevärt kortare och mindre skrämmande för henne, fast jag tycker hon haft dom väldigt tätt nu...Medicinen hon fick tycks inte påverka detta!
Den 21 okt Nu är hon opererad och jag fått fler recept men varnad att i det tillstånd hon nu denna dag är kan hon få kramper så jag fick mer Stecolid också, att ge henne om det skulle hända medkkramper. Känns lite ledsamt att ha tagit bort hennes reproduktionsorgan, men viktigare är att hon får ett långt liv... med många och täta kramper skulle det bli ovisst om hennes hälsa framöver...Nu har den risken eliminerats... till hälften i alla fall!
Att göra samtidigt:
Kastrering
HD röntgen
Tandsten
Klåda vid analsäckarna...koll för hon har blivit bättre senaste veckan!
kloklippning27 okt 04 vid lunchtid kom en kramp om ca 3 minuter... Hon lugnade sig ganska fort. I övrigt har hon blivit som en ny hund av glädjeutbrott och bus!
Jag börjar tro att de cystor hon hade runt äggstockarna vållat henne problem med smärtor eller annat obehag för så¨här tokglad som hon varit nu sen
dagen efter operationen, har ho inte varit sen hon var liten valp! Denare på eftermiddagen fick hon ett krampanfall till och nu gav jag henne Stesolid som sjukhuset rekommenderat...jag är mycket orolig och skall ringa till dom! Från nu skall hon ha 2 st Kaliumbromid om dagen...alltså dubbla dosen! Räknas börja kunna verka i dubbel dos i slutet av december eller början av januari... 8 veckor tar det innan det fungerar fullständigt!5 nov 04 vid 11 tiden på kvällen kom ett anfall till...Kraftigt och nog 4 minuter långt... det är så otäckt då dom kommer!
15 nov 04 blev det 3 krampanfall... den första klockan 8 på morgonen den andra ca klockan 18.00 kväll.
Man känner sig så hjälplös då hon ligger där och man bara kan tala lugnande och rätta till hennes kropp som ofta hamnar i lägen då hon kan göra sig grymt illa... Det sista anfallet var ganska kort jämfört med det på morgonen.
Samt vid klokan 10.00 ett kort intensivt anfall... fick sin 3: stesolid detta dygnet... Undrar varför det blir så många då det sätter igång!20 nov 04 halv 9 morgon kom Nelly farande som om något skrämde henne ofantligt... strax därpå kom kramperna och nu väldigt våldsamma i ca 6 minuter så jag kunde knappt hålla henne... När det lugnade sig något kunde jag hämta stecoliden och ge henne i ändtarmen.... Det tar så lång tid innan den medicinene verkar, men nu 20 min senare sover hon lugnt...
Jag har börjat få en himla ångest för att detta skall bli värre och vörre och jag till slut tvingas avliva henne om de kommer för tätt och hennes livskvalitet försämras starkt! Nu är det än ingen fara men om....27 nov 04 hade hon klockan 8 på morgonen ett kraftigt och ganaka långt anfall!
Samma kväll vid 7.15 tiden fick hon ännu ett kraftigt anfall men inte längre än ca 4 minuter! Nu borde Kaliumbromiden
visat litet resultat!den 29 november sökte jag telsamtal med veterinären Carina Åkesson i Kalmar Djursjukhus. Nu skall Nelly få tilläggsmedicin till Kaliumbromiden med
Fenemal en morgon och en kväll...hon kommer att bli sömnig en god tid framåt men förhoppningsvis ska det på sikt dämpa hennes anfall ihop med Kaliumbromiden som är ett gammalt medel, vilket användes förr på människa men sen glömdes bort och har återupptäckts av vetrinärer för det fungerar ypperligt på hund! Fick nu okså veta att alla de nya medicinerna som kommit för att behandla epileps inte fungerar på hund som det gör på människor! Bra att veta faktiskt!
4 dec 04 lördag hände det sig att hon fick för första gången ett anfall när vi var i skogen... Kunde ju inte ge stecolid då.. hon måste ju också orka gå hem efteråt!. Och hur det nu än är så har jag alla sorters mediciner hemma hät men avvaktar med Fenemal för om en tid skall ju behandlingen med Kaliumbromid ta nya tag...från det jag gav henne 2 st om dagen...Detta för att Fenemalen kan vara svår om nåt händer och hon inte får det dagligen 2 ggr och för att hon blir så¨trött av det. Så jag avvaktar en tid till med den! Kanske blir det fler anfall i dag....
Den 8 dec.04 kl 12 på dagen fick hon ett nytt anfall...kort men intensivt och jag gav henne Stesolid efteråt...
men på något sätt känner jag på mig att Kaliumbromiden har effekt och hon kommer till mig innan anfallet går igång... går då stelt runt runt när det börjar! Söker liksom hjälp från mig! Klocka tolv samma natt var det dags igen!!!13 dec 04... sent på kvällen den 12:e ett kort anfall och klockan 5 på luciaorgonen ett till. Båda korta med bara 1-2 minuter och Nelly hämtar sig fort från dom... Så nog är en förbättring på gång. Hon nästan klättrade upp med hela sin figur i min säng och sökte hjälp båda tillfällena före anfallet och jag smeker henne länge efteråt för jag ser att hon känner sig mycket ängslig en bra stund efter anfall!
I dag den 22 december 04 har Nelly varit helt fri från anfall nu i 9 dagar! Om det nu börjar lätta så är det världens bästa julklapp till mig! Och kanske jag då slipper ge henne Fenemal!!
26 dec 04 tidig morgon då hon varit ute på sin kisserunda hann hon inte in igen utan blev liggande utanför dörren, men hon sparkade eller "sprang" aldrig utan bara tuggade och var styv i bakbenen som vibrerade något... det pågick ganska länge ca 3 min... sen väl inne efteråt fick hon stesolid... Hon verkar orolig och har svårt att koppla av trots stesoliden, så vi får se vad som kan hända mer under dagen! Hm man ska inte ta ut glädje i förskott även om anfallet nu var av det lindrigaste slaget!!!
Klockan halv 3 samma dag var det dags igen...nu med mera sparkar men kortare i tid... och hon är lugnare nu efteråt än i morse...kanske för jag var med henne där på golvet hela tiden eller kanske för att stesoliden verkade bättre denna gång...den har lite dålig effekt på henne... Nelly har i dag haft en härlig dag med mycket glatt spring utefter en lång strand... hon älskar dessa utflykter till kusten!!
Det tredje anfallet detta dygn kom vid hal 8 tiden just vid nyheterna... kort och gick ganska snabbt över...men jag har känning av att stesoliden kunde vara lite effektivare för den gör henne inte mer avslappat... får tala med vetrinär om det på nyåret!2 jan 2005 klockan halv 1 på¨morgontimmarna kom ett anfall till.. ett stort och ihållande... ja får nog nu ge upp och ge henne av Fenemalen också... känns inte bra alls!
12 janauari 05 klockan 1.30 och klockan 5 på natten fick Nelly anfall igen... Det första var intensivt och långt... det andra var mkt lindrigare...och hon fick Stesolid båda gångerna...men var orolig nu då vi vaknade vid halv 9 tiden. Det gick alltså 10 dagar emellan dessa anfall...och hon har snurr på sina hormoner
för kompisen Bullen ville rida på henne trots att han är kastrerad, för något dygn sedan... och jag vet inte hur tikar luktar men kattor luktar lite av gamla tofflor då dom löper... Nelly har luktat så också...så hon har ingen ordning på hormonerna än, så som jag tolkar det!
OM jag börjar med fenemalen skall jag bokföra början här!!!Klockan 11 f.m. nytt anfall - det tredje....13 jan 05 Har nu börjat ge Nelly av Fenemalen efter det jag talat med veterinären.
2 feb 05 fick hon ett anfall om morronen men det var lindrigt... Har också gått ganska länge sen det var anfall. Jag misstänker att hon vänjer sig vid medicinerna och då kommer anfallen åter!!!
9 feb 05 fick 2 st anfall på förmiddagen...en utanför och en i bilen på vägen då vi skulle handla. Båda anfallen var lindrigare än före Fenemalen... men som jag konstaterat ova tycks medicinerna vänjas till...
10 feb 05 7.30 morgonen hade Nelly nästa anfall, men då satt hon bara i sin sovsäng och skakade i några minuter.. jag gick upp och gav henne en Fenemal... Ska vara noggrannare med att ge den medicinen var 12 timme och inte bar då jag vill lägga mig!
22 feb 05 var det dags igen för ettt anfall på morgonen... ganska intensivt men inte så långt! Nu är jag noga med att ge Fenemal var 12:e timme, så det kunde det inte bero på och jag vet att hon fått i sig alla tabletter jag ger!!!
23 feb 05 Liknande anfall nu också om morgonen... Det värsta är att hon blir så knäckt av det hala i flera dagar och bara surrar runt mig! Hon känner sig alltså mycket otrygg!
24 feb samma sak igen om morgonen. jag ga henne då en extra Fenemal!
|
Hämtat från nätet - Agrias hemsida! Epilepsi Epilepsi, som är en form av kramper i hela eller delar av kroppen, förekommer rätt så ofta hos hund. Den drabbade hunden brukar ramla omkull. I liggande ställning rycker det i ben, nacke och mun. Vissa hundar sparkar med fram- och bakben, i andra fall är benen sträckta och styva. Anfallet kan pågå från ett par sekunder upp till flera minuter. I mer ovanliga fall går anfallet inte över utan hunden fortsätter att krampa i flera timmar. Om anfallen inte går över utan bara fortsätter – det ena efter det andra – uppstår ett livshotande tillstånd, ett så kallat status epilepticus. Efter anfallet brukar hunden vara förvirrad och orolig. En del känner inte igen sig. Hunden raglar och skäller, och i enstaka fall kan den uppträda aggressivt. När en hund fått sitt första anfall kommer det med stor säkerhet flera. Det är dock omöjligt att säga när eller hur ofta. Orsaken till epilepsi är oerhört svår att fastställa mer exakt än att den framkallas av någon form av hjärnskada – allt ifrån missbildningar som vattenskalle till hjärnskakning, hjärnhinneinflammation eller inflammation i hjärnan. Eftersom epilepsi är vanligare inom vissa hundraser, till exempel fågelhundraser, finns mycket som talar för att det finns ärftliga faktorer. Man kan inte bota epilepsi, men sjukdomen går att behandla. Med behandling brukar många hundar bli bättre och får färre anfall medlängre tidsintervall mellan anfallen. Förr behandlades inte epelepsin med medicin om inte hunden fick anfall oftare än en gång per månad. Numera sätts medicin in betydligt tidigare. De mediciner som används är oftast fenemal eller mysoline. Hunden kan bli slö och trött av epilepsimedicinen, men det brukar gå över efter ett par veckors behandling. I de flesta fall vill veterinären utesluta andra sjukdomar som kan orsaka kramper och tar därför ibland blodprov, urinprov, EKG samt röntgenundersöker hunden. Vad gör man som hundägare om hunden får ett epileptiskt anfall? De flesta hundägare blir mycket upprörda. De känner sig hjälplösa och vill ingripa. Men stoppa inte in händerna i hundens mun! Du riskerar att bli svårt biten, hunden sväljer inte tungan och den brukar inte tugga sönder sig. Låt hunden ligga på golvet. Ta bort föremål runt hunden den inte skadas, låt hunden vara i fred och dämpa belysningen: I de flesta fall går anfallet över på ett par minuter, som kan verka som timmar. Ta tiden! Om inga fler anfall kommer under dagen eller natten behöver du inte rusa iväg till veterinär. Beställ dock tid för en undersökning. Om det kommer fler anfall under en dag eller natt bör du uppsöka veterinär. Om anfallen inte går över eller om de varar längre än10 minuter, bör du åka till veterinär akut. Veterinären kan då ge en spruta som löser kramperna. Hundförarens sjukvård
|